Vara med eller vara med

Jag har tänkt på en sak... Jag vet inte, det kanske bara är jag, men visst är det skillnad på att vara med och vara med? Antingen så är man liksom med, blir tillfrågad och får vara med och blir insläppt i gruppen och känner sig välkommen, eller så är det man själv som alltid får bjuda in sig själv, jobba för att synas och höras. Eller vad säger ni?

 

Jag har inte alltid haft det lätt i skolan, svårt med kompisar osv. Jag kan även tacka det idag eftersom det ledde till att jag blev bästis & Syster med världens bästa Linda! Vi gled isär i 7an, hittade nya vänner och umgiks inte alls lika mycket längre. I 8an och 9an kännde alla varandra och visste vad man hade gjort, man hade en stämpel på vem man var, alla känner nog till hur det är, det är oftast en felaktig stämpel man får, folk dömmer en, även jag.

 

I gymnasiet trodde jag att det skulle bli bättre, att jag skulle kunna få vara mig själv eller träffa nya vänner och få börja om på nytt. Allting började väldigt bra, men den gick allt bara utför och jag är nästan tillbaka där jag var för 9 år sen. Att behöva anstränga sig för att bli hörd och synas. Från 6års till 2an för jag klassens clown, för att få bekräftelse, jag ville att dem andra skulle se mig. Nu är jag där igen men kan inte synas och höras på samma sätt och vågar inte... Ibland känner jag mig osynlig, någon som ingen ser eller hör.

 

Jag förstår vad du menar men har som tur är kunnat hålla mig borta från allt som sägs, bara kört på att vara mig själv. Är omringad av människor som är ganska respektfulla oftast så det hjälper... Jag önskar det vore annorlunda för dig :/

sv;
Jaa det är väldigt bekvämt, finns då ingen ursäkt so matt man inte orkar ta sig iväg ^^ Jag förstår det, det var ju synd... Det är ju tacksamt att ha träningsmaskinen hemma!

Hhaha förstår vad du menar :D Jag älskar godis men kan helt enkelt hålla mig borta om jag inte har det hemma och vill spara på pengarna!

Men maja oj, det är verkligen inte så det ska kännas:/ om du vill kan du prata med mig när du känner för det. Jag trodde lixom att du var med oss och tyckte det var okey? :( <3

åh det är ju ingen bra känsla alls! Det viktigaste är att du alltid är dig själv i alla fall:)

-Åh tack! :))
Jaha, jag ska inte göra så mycket annat än att ev träna jag också! Vad tränar du? :)

SV; Tack :) Vad bra! Jodå här är det också fint (:

usch inte kul att du ska behöva känna så <3 det viktigaste är att du är bekväm med dig själv, om inte, ändra det :)

Maja. känner verkligen för dig. Hoppas att allt blir bra. Menar verkligen det!